To read about Skänninge in english scroll down.

Skänninge i Östergötland med sina 3500 invånare är en av Sveriges äldsta städer och har bäst bevarat den medeltida stadsplaneringen, med påfallande stort antal bevarade åldriga namn. Skänninge utvecklades på östra stranden av Eriksgatans vadställe över Skenaån (längst upp på kartan ovan t h om kvarteret Vadet) på tidigt 1000-tal, ”iuxta Skeningiam” betyder Skeningarnas boplats, vid Skena å. Skänninge framstod som stad först under 1200-talet, då dess betydelse växte med eget mynthus, hospital för spetälska och två kloster och två kyrkor på var sin sida av Skenaån: systraklostret S:ta Ingrids Kloster med S:t Martins kyrka norr om vadstället och Sveriges andra dominikanerkonvent 1237 nära dagens järnväg i kvarteret Brödraklostret (Svartbröder) samt Allhelgonakyrkan i kvarteret Munken.
Längs med Eriksgatan började handel förekomma och ett marknadsstråk formades, på medeltida språk ”Diagragathu”, så småningom ersattes de provisoriska stånden med den permanenta bebyggelse vi kan se idag utmed Diagragathu från Vadet till Torget. I slutet på 1200-talet flyttade tyska borgare in och stadens välmåga växte och det fyrkantiga torget och det första rådhuset byggdes. På torget placerades Ture Lång, symbolen för stadens rättsskipning. 1306 tillkom den lyxigt teglade treskeppiga Vårfrukyrkan.
Kung Valdemar och Magnus Ladulås gynnade Skänninge med rika donationer och de byggde i närheten av S:ta Ingrids kloster ett flott rikshus där flertalet herredagar hölls.
Men anläggandet av Vadstena stad 1368 ritade om handelsvägarna och Skänninge förlorade i betydelse, stadsprivilegierna drogs t o m in 1547–70 och en förödande brand härjade 1466 men vid 1700-talets mitt fanns ändå ca 700 invånare kvar. Skänninge mitt i det bördiga jordbrukslandskapet har ändock hållit spannmål- och potatishandeln livlig. Fortfarande efter 1000 år hålls också årligen Skänningemarknaden, nuförtiden med medeltida förtecken - se bilderna ovan - marken besöks av minst 140 000 människor och är Sveriges äldsta marknadsskådespel.

Marknader kunde redan då innebära påfrestningar som kunde yttra sig i fylleri, slagsmål och bedrägerier, landskapslagarna omtalade vilka bötesstraff som utgick vid röveri, dråp, fullt sår, blödande köttsår, blödande huvudsår, hårdragande, slag med hand, stång eller sten!
Bland annat besöktes Skänninge av Sveriges första elefant i august 1806. Elefanten drogs på en vagn av två hästar och stallades upp i en sal i rådhuset. Ägaren var Jean Baptiste Gautier, förfader till Diana Rhodin som idag äger Brazil Jacks elefanter. När elefanten var på besök i Stockholm besöktes den av Årstafrun som skrev i sin dagbok: ”…ett förunderligt kreatur, han var dock blott en unge, ehuru mot andra djur vi sett, ganska stor. Dess tänder voro ca 3 quarterlånga (ca 45 cm), 1 1/2 tum i diamethre (ca 4 cm). Han gjorde flera konster, hvartill han kommenderades på franska. Jag klappade honom på snabeln, låret och svansen. Han uplyfte Hans Abraham och åt utur våra händer. Dess ögon voro små men eldiga. Dess fötter hiskeligt stora.”
Hurusomhelst när elefanten väl kom till Skänninge tycks staden innehaft en ovanligt hårdnackad och anarkistisk befolkning för när föreställningen började blev det långa köer och pöbeln ansåg inte att biljettpriset stod i relation till djurets märkvärdighet så det kulminerade i att man kastade sten på rådhuset och råkade då även träffa Skänninge borgmästare i huvudet. Borgmästaren räddade sig ut med hjälp av komminister Sundelius medans befolkningen intog rådhuset, tog tillbaka sina 60 riksdaler och tvingade Gautiers medhjälpare Anton Agazzi att ge gratis föreställningar.
Borgmästaren rekvirerade 20 militärer och fick lugn på den andra dagen. Landshövdingen i Linköping skickade lagman Morath till Skänninge för att hålla förhör med magistraten. Men lagmannen vittnade om magistratens ovilja att klarlägga fallet eftersom allmogen hotat bränna ner Skänninge om åtal skulle inledas, så saken fick helt enkelt bero! Mot folkets vilja stodo sig lagens långa arm slätt.
Den stackars elefanten hamnade senare i Danmark men dog under belägringen 1807 och förevisades sedan upp uppstoppad på ett torg i Köpenhamn.

1248 sammankallade den påvlige legaten Vilhelm av Sabina till ett kyrkomöte, Skänninge möte, för att reglera de kyrkliga förhållandena i Sverige så de överensstämde med den kanoniska rätten, man beslöt bl a att präster skall leva i celibat och att de skulle kunna utan sina släktingars samtycke få avyttra sin jord.
1284 utfärdade Magnus Ladulås i Skänninge den stadga som bestämde att det under vissa möten mellan kungen och hans män skulle råda konungsfrid varunder ingen fick bära stridsvapen, ingen skulle heller få komma okallad och inga hemliga förbund fick ingås. Dessutom föreskrevs maximum hur många följekarlar som fick rida med stormännen till kungens möten.
Ture Lång finns avbildad i Olaus Magnus Historia 1555, ”Ture satte sin ära i att med laga bot näpsa eller till livet straffa envar som tog sig före att med skändligt våld kränka den äktenskaplige ärbarheten” skrev Olaus Magnus. Att bära stadens stenar som Ture har fästat vid sin klubba var ett vanligt straff för lösaktiga kvinnor.

Tillbaka

Skanninge in the middle of the rich fields of Östergötland with its 3500 inhabitants is one of the oldest town in Sweden and has the oldest and best preserved town planning. Skänninge grew out from east side by he Skena small river during the early 11th century and became a town during 13th century with its own coin house, hospital, two convent, Sweden's second dominican convention 1237, two church and the third big bricked Vårfru church from 1306. It experienced though a big retrogression whith the foundation of nearby Vadstena town 1368. Still has during thousend year Skänninge fair taken place here every year with more than 140 000 visitors, it is Sweden's oldest fair.
The first elephant in Sweden visited Skänninge 1806, but the inhabitants didn't want to pay that much to see the animal so the crowd that gathered in front of the town hall where the elephant should be exhibited begun to throw stones at the building and the major got accidently hit in the head and fled. The crowd entered the town hall and took theirs 60 crowns back and demanded to get a free perfomance.
On the day later a small army of 20 men ordered peace and order and an investigation of whom were responsible begun. However the inhabitants said that if any charges was to be raised they should burn down the whole town. So no legal charges were raised and everything returned to how it always had been.

1284 Swedish king Magnus Ladulås decided here that in meeting between him and his men no one should wear weapon, no one should come if not invited and no secret alliances was accepted, and he also decided how many men each knight could bring with them to the King's meetings.