Östergötland hamnar ibland i bakvattnet när man diskuterar Sveriges tillblivelse, Svearikets vagga, men trots att varannan rikskung i hundra år på 1000-talet kom från den östgötska Sverkerätten jämte den västgötska eriksätten, samt senare den östgötska Bjälboätten - med bl a Birger Jarl, som senare kom att kallas lite missvisande för folkungaätten - trots allt detta så glöms Östergötlands del i vaggan bort.
Men om man tittar - som vi ska göra nu - bara på de rikliga försvarsanläggningarna med försvarsvallen Götavirke speciellt och stäket vid Stegeborg bland andra så inser man att det finns något att försvara, vad vet vi inte riktigt men längre västerut ligger bördiga slätter och snart är vi i Bjälbo och Skänninge, också det rika trakter som många gamla kyrkor vittnar om, säkert värt att försvara.
Med tanke på husabyarna som förmodligen låg under kungsgårdarna och betalade dem skatt för beskydd i gengäld så fanns här redan ett litet statssystem som mycket väl kan vara en del i den svenska statsbildningen minst lika värdefull som Västergötland och Uppland.

Läs längre ned om Stenkilare, Sverker- och Eriksätterna. Husabyar och hundare (vikingarnas värnplikt), roden, svitjod, svearike kan ni läsa mer om under Göta Virke.

Norrköping: platsen har varit bebott sen innan järnålder men staden fick stadsprivilegier 1384. På 1600-talet blomstrade staden upp som en betydande industristad, mycket tack vare industriledaren Louis De Geer.

Söderköping: Småstadsidyll och brunnsort vid Göta kanal känt redan på 900-talet som en viktig handelsplats, under medeltiden var Söderköping Sveriges tredje största stad.

Stegeborg: Ringmursborg från 1200-talet, under vikingatid försvarade ett system av tusentals pålar under vattnet farleden in till Söderköping

Göta virke: Utanför Söderköping bevakade Stegeborg inloppet, som ännu ett ytterligare lås löpte försvarsmuren Götavirke från strax söder om Norrköping rakt söderut drygt 3,5 km, vallen dateras till runt omkring år 800.

Slaget vid Bråvalla
Slaget vid Bråvalla anses ha ägt rum nån gång på 700-talet och omnämns i flera källor: "Hervars saga" och "Sögubrut af Nokkrum" samt Saxos "Gesta Danorum", trots det har forskare betraktat slaget med skepsis. Men har ett slag nämnts i tre källor och med tydlig platshänvisning anser jag det är styrkt att det alla fall sannolikt har ägt rum. Strax väster om Norrköping och Bråviken (se kartan ovan) finns en flygplats som heter Bråvalla och ett namn kommer inte bara av sig självt ur intet, förmodligen har det legat en gård med det namnet här, dessutom lägger man gärna flygplatser på stora platta ytor och just på såna ytor valde man gärna att strida på. Väster om Bråvalla ligger en större sjö, Glan, alltså var man landvägen hänvisad att passera just här så det var liksom dåtidens motorväg. Norr om Bråvalla ligger Kolmårdsskogen, extremt svårforcerad terräng som inte går att strida i. Söderöver fanns rika kornbodar att våldgästa. En perfekt plats för ett krigsskådespel och därför en mycket tänkbar plats för detsamma.

I Hervars saga omnämns platsen som "á Brávelli í eystra Gautlandi" d.v.s. Bråvalla i östra Götaland, klockrent!

I "Sögubrut af Nokkrum" står:
…til skógarins Kolmerkr, er skilr Svithjód ok Eystra-Gautland. Ok thá er Hringr konungr kom af skóginum vestr thar, sem heitir Brávík, thá kom thar í mót skipaherr hans, ok setti Hringr konungr thar herbúdir sínar á Brávelli undir skóginum, milli ok víkrinnar."
Min översättning, rätta mig gärna:
…till skogen Kolmården, som skiljer Svitjod och östra Götaland. Och då Ring konung kom ut ur skogen väster där, som heter Bråvik, där kom de emot skeppshären hans, och satte Ring konung där läger sin å Bråvalla under skogen, mellan och vikar.
Både Kolmården, Bråviken och Bråvalla nämnt! (men rätta gärna min översättning).

I Saxos Gesta Danorum:
…and our courage shall ever remain manifest by the trophies of Bravalla.

Nåväl, historien förtäljer (enl wikipedia) att slaget stod mellan svearna och västgötarnas kung Sigurd Ring, och danernas och östgötarnas kung Harald Hildetand. Harald regerade över Svitjod, Danmark och Östergötland men hade Sigurd Ring som lydkonung över Svitjod och Västergötland men Harald var inte nöjd med Sigurds arbete och skickade en flotta med kämpar. Sigurd Ring vann dock slaget vid Bråvalla och därmed självständighet för hela Svea rike. Harald Hildetand sägs ligga i storhögen i Ledberg.
Men orsaken till att slagets riktighet har ifrågasatts av historiker beror på de osannolika slagskämpar som sägs ha varit med, t ex en massa gudar och t o m amazoner och folk från Anglien & Saxien bort till Ryssland plus det osannolika antalet: 200 000 man! Men det beror på att slaget mytifiserats i efterhand, inte säger en mordtekniker att mordet inte ägt rum bara för att man inte har hittat gärningsmannen eller hur?!


Östergötland in english : Norrköping: the area has been populated since before Iron Age but it got its town privilege 1384. In the 17th century the city flourished as an importent industrial town, much thanks to Louis De Geer.

Söderköping a picturesque small town and a health resort known already in the 10th century as an importent place of trade, during Middle Ages was Söderköping Sweden's third largest town. The city has the old medieval street plan conserved and old small wooden houses and beneath the surface up to three meters deep layer of medieval settlements.

Göta virke a 3.5 km long bank from around year 800, on top of it was a long wooden palisade where soldiers stood behind and shoot down at the enemies, behind their backs run a road for the troops. Much like the bank of defence Danavirke in Jylland, Denmark.

Stegeborg: stege = stäk = fence in water, castle from 13th century, during Viking Age a system of thousends poles in the water defended the channel into Söderköping.

The Battle at Bråvalla, just left of the city of Norrköping was guessingly the place of a legendary battle around year 700-800 with 200 000 (with a huge grain of salt) combatants between King Harald Hildetand that ruled Svitjod, Denmark and Östergötland, and Sigurd Ring that ruled Svitjod (under Harald) and Västergötland. Sigurd won and won also the independence for Sweden that would come.

Svitjod, Svearike, Roden, Husabyar och hundare med mera kan ni läsa mer om under Göta Virke.

Munsöätt, Stenkilsätt, Sverkerätt och Eriksätt samt Bjälboätt? Tycker ni att det är krångligt med alla Eriks- och Sverkersätter? Tycker i vart fall jag, så här kommer en liten sammanfattning/regentlängd i nästan kronologisk ordning:

Munsöätt, tidig ätt delvis sagokungar hemmahörande på Munsö på Ekerö väster om Stockholm.
• Erik Segersäll, född 945, död 995, begraven i Gamla Uppsala (sveakung 970–995). I tredagarsslaget vid Fyrisvallarna år 985 dödade han brorsonen Styrbjörn och fick därefter heta Segersäll. Skall även fördrivit Sven Tveskägg från Danmark och styrt det ett år. Erik fick med Sigrid Storråda Olof nedan:
• Olof Skötkonung, född 980, död 1021-22, begraven okänt (kung 995–1022), känd för att ha kristnat Sverige, döptes i Husaby källa 1008. Skötkonung kan betyda skattekonung eftersom han var först med mynthus samt "skatt", s k ledungsskatt, ledung var dåtidens värnplikt, skatt utgick ifall man inte kunde ställa upp med ledung. Barn, bl a Anund och Emund nedan:
• Anund Jakob även Emund Kolbränna, Kolbränna eftersom han brände ner lagbrytares hus, född 1007–09, död ca 1050 (kung 1022–1050). Under hans tid företogs det olycksaliga Ingvarståget.
• Emund den gamle även kallad Emund Slemme, född okänt, död 1060 (kung 1050–60). Barnlös, efterträddes av Stenkil.
• Anund Gårdske, född och död okänt (kung 1070–1075) bosatt i Ryssland och ersattes av Håkan Röde.

Stenkilsätt, hemmavarande lite överallt, kanske i Vreta i Östergötland men från början Västergötland, kungar över "Sverige" under ca 1060–1130:
• Stenkil Ragnvaldsson, född 1028, dog sotdöden 1066, begravd i Kungskullen (kung 1060–1066) från Levene i Västergötland. Hjälpte Adalvard d.y. med att upprätta biskopssäte i Sigtuna. Barn Erik, Halsten, Håkan Röde och Inge d.ä. nedan:
• Erik Stenkilsson, född okänt, död 1067 (kung 1066–1067 med Erik Hedningen). Erik Hedningen var asatroendes kandidat att efterträda Stenkil men Stenkilarna ville ha Erik Stenkilsson varför strider utbröt i vilka de båda dog.
• Halsten, född 1050, död 1084 (kung 1067–1070 & 1079–1084). Barn Filip och Inge d.y.
• Håkan Röde, född okänt, död 1100, begraven på Leven kyrkogård (kung 1075–1079).
• Inge den äldre, född 1055, död 1112, begraven i Varnhem (kung 1079–1084 & 1087–1110). Grundade Vreta kloster.
• Blot-Sven, född okänd, död 1087 (kung 1084–1087) kanske inte ens existerat.
• Filip född, 1070, död 1118 och begraven i Vreta (kung 1105–1118).
• Inge den yngre, född 1075, död 1125 av ond dryck och begraven i Vreta (kung 1110–1125, 1110–1118 med Filip).
• Ragnvald Knaphövde, född okänt, dödad 1126 och kanske begraven i Vreta (kung 1125–1126).
• Siste Stenkilare vid makten var Magnus den Starke, född 1106, död 1134 (kung 1125–1130).

Sverkerätt, hemmahörande i Östergötland:
• Sverker den äldre, född okänt, död 1156, begravd i Alvastra (kung 1130–1156). Gifte sig politiskt med Ulvhild Håkansdotter av Norge - som fick en landplätt vid Ombergs fot som morgongåva som senare blev Alvastra kloster - och Rikissa av Polen och fick med dom Karl, (Sune Sik påhittad), Kol och Burislev nedan:
• Karl Sverkersson, född 1130, död 1167 på Visingsö, begraven i Vreta (kung 1161–1167). Barn: Sverker d.y.
• Kol och Burislev Sverkersson, de båda samregerade 1167–1173.
• Sverker den yngre Karlsson, född 1164, död 1210, stupad vid slaget vid Gestilren (kung 1196–1208). Barn: Johan nedan:
• Johan Sverkersson, född 1201, död redan 1222 på Visingsö, begraven i Alvastra (kung 1216–1222). Hann inte få barn.

Eriksrätt, hemmahörande i Västergötland:
• Erik den helige, även Erik IX Jedvardsson eller S:t Erik, född okänt, död 1160, begravdes i Gamla Uppsala kyrka (kung 1156–1160). Barn Knut nedan:
• Knut Eriksson, född ca 1140, död 1196, begravd i Varnhem (kung 1167–1196). Flydde ca 1160 och bodde tre år i Norge men återkom och dödade kung Karl Sverkersson på Visingsö och slogs mot Kol och Burislev och efter det var han herre över Sverige i 29 år. Hade diplomatiska förbindelser med Lübeck, England och Bysan. Barn: Jon, Knut, Joar, Erik (nedan) och Sigrid.
• Erik Knutson, född okänt, död 1216 på Näs borg på Visingsö, begravd i Varnhem (kung 1208–1216). Efter slaget vid Älgarås 1205 då hans tre bröder stupade: Jon, Knut och Joar, vistades han tre år i Norge, återkom och besegrade Sverker d.y. i slaget vid Lena, vann igen vid Gestilren då Sverker d.y. dödades. Då blev han den förste kung som kröntes i Sverige. Lierade sig med Bjälboätten. Barn: Erik nedan:
• Erik (Eriksson) läspe och halte, född 1216, död 1250, begravd i Varnhem (kung 1234–1250). Fick inga barn men hans jarl under sista åren var Birger Jarl, Bjälboätten.

Sverkerätten och Eriksätten turades om varannan gång att inneha makten mellan 1130 till 1250.

Bjälboätt sedermera (efter Birger Jarl) kallad Folkungaätten, hemmagård i Bjälbo i Östergötland:
• Magnus Minnessköld född 1150, död 1208 i slaget vid Lena eller 1210 vid Gestilren, bror till Birger Brosa. Magnus och Ingrid Ylva Sunesdotter fick:
• Birger Jarl, eg. Birger Magnusson, född 1200–1210, död 1266, begravd i Varnhem (kung 1250–1266), den siste jarlen. Grundade Stockholm. Birger Jarl och Ingeborg Eriksdotter fick:
• Valdemar Birgersson född ca 1239, död 1302 på Nyköpingshus (kung 1250–1275) och…
• …Magnus Ladulås (Birgersson) född 1240, död 1290 på Visingsö, begravd i Riddarholmskyrkan (kung 1275–1290). Magnus och brodern Erik besegrade sin äldre bror kung Valdemar i slaget vid Hova 1275 och valdes som kung vid Mora stenar. Magnus Ladulås och Helvig av Holstein fick:
• Birger Magnusson född 1280, död 1321 i exil i Danmark (kung 1290–1318), lurade sina bröder hertigarna Erik och Valdemar till Nyköpings Gästabud 1317 efter att av dom ha lurats till Håtunaleken.

Lätt att se att Östergötland inte kan bortses ifrån.

Svitjod, Svearike, Roden, Husabyar och hundare med mera kan ni läsa mer om under Göta Virke.