Har ni nån gång funderat på hur gamla gasklockor är konstruerade, så taket kan höja och sänka sig utan att gasen pyser ut? Ja, titta bara på ritningen ovan så ser ni. Teleskop-gasklockan består av tunn järnplåt och i fallet ovan gjord i två stycken, s.k. lyft, som mest fanns klockor med 6 st lyft. När klockan är tom på gas står klockan på botten av en stor bassäng fylld med vatten, vattnet fungerar som tätning så inte gasen pyser ut. När t ex stadsgasen pumpas in lyftes först det första lyftet tills det hakar i det andra och båda lyftes upp tills högsta höjd är nådd, det vatten som medföres i första lyftets ringformiga ränna, se animationen ovan, fungerar som tätning mellan lyften för att gasen inte ska sippra ut. Där är hemligheten!
För att inte vattenspärren i rännan skulle frysa till is byggde man in de första klockorna i runda hus, t ex Ferdinand Bobergs fina gashus i Värtan i Stockholm, men senare kom man på uppvärmningsanordningar så klockorna kunde stå utomhus utan yttre skydd. 1915 byggde M.A.N. gasklockor utan stora vattenbassänger där taket istället tätades mot ytterkanten med en mindre tjär-oljeanordning, då kunde man bygga dem ännu högre upp mot 100 meter. Idag bygger man trycktankar helt enkelt.
Göteborg var först i Sverige med stadsgas år 1846.

Have you ever pondered on how old gasometer are constructed so the ceiling could raise but not let the gas to leak out? Look at the animation above and there you have it! The blue colour is water and it is there only as a seal to make the construction airtight. The year 1915 M.A.N. could build dry gasometers without all the water, it was replaced with much less tar-oil. Gothenburg was the first city in Sweden that got city-gas year 1846.